Långt ute på landsbygden låg Stadarskåli, som i stort sett bara var en mack med matställe och en kyrka. Där gjorde bussen ett längre uppehåll.
Det var en märklig känsla att äta glass i solen och blicka ut över detta platta, ödsliga och tysta landskap med snöklädda fjälltoppar vid horisonten. Det fanns inte ens en buske att gömma sig bakom.